En gång är inte ingen gång

Standard

Att umgås med kära mamma i dagarna tre var både roligt, trevligt och en aning jobbigt. Plötsligt hade jag tid att upptäcka att många av de saker som jag irriterar mig på hos henne faktiskt finns hos mig själv med.

Det hetsiga temperamentet, att gå all in i allt för att sedan bli så slut att jag inte orkar någonting, sättet att reagera på allt på en hundradels sekund, att allt som stoppas i munnen direkt sätter sig som ett hull på olika ställen på kroppen och så vidare.

Men det gav mig också tid att se att jag har lärt mig att handskas med detta på mitt sätt och att det går att förändras och tänka annorlunda kring det man har ärvt både genom gener och genom inlärt beteende. För bara några år sedan hade jag låtit tonårstjejen komma fram och reagerat med ilska på det jag stört mig på och så hade vi varit osams större delen av tiden. Nu kunde jag ta djupa andetag, gå bort en stund eller ruska på huvudet och le.

Tänker jag till kring detta betyder det att jag måste kunna fortsätta att förändra saker som jag irriterar mig på hos mig själv eller som behöver förändras för min hälsas skull.

  • Jag vill bli lugnare i mitt sätt att vara.
  • Jag vill sänka mitt blodtryck och bli mindre stressad.
  • Jag vill äta hälsosamt.
  • Jag vill träna regelbundet.

Jag vet, det låter inte som så svårt egentligen men är man en allt eller inget människa som jag, är det svårt att göra detta till vanor under en längre tid.

Jag kan bestämma mig för att nu ska jag träna och så springer jag fem dagar i veckan och springer långa sträckor direkt. Eller så går jag på pass eller till gymmet så ofta jag bara kan för att efter i bästa fall en månad lägga av helt för att jag inte orkar mer eller har skadat mig.

Jag kan bestämma mig för att jag måste äta bättre och så äter jag inget godis, bakverk eller chips och snabbmat under en vecka och tycker att jag har varit så duktig att jag kan unna mig något och äter då igen för ett helt år för att sedan strunta i alltihopa.

Bestämmer jag mig för att satsa på yoga eller meditation gör jag det slaviskt varje dag till det att det dyker upp något som hindrar mig en dag och då lägger jag av helt.

Allt eller inget vad jag än gör är vad som kännetecknar mig nu och som alltid har kännetecknat mig. Så hur ska jag då göra för att få det att fungera långsiktigt? Hur ska jag få det nya att sträcka sig längre än en vecka eller en månad?

Jo, jag ska göra det till en del av mitt hobbyrum. Det ska bli en hobby att varje dag försöka göra ett val eller en aktivitet som leder mig mot det jag vill uppnå. Och varje dag som jag lyckas med det ska jag klappa mig själv på axeln och se en gång för vad det är, alltså att en gång är en gång och inte en gång är ingen gång.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s