Vabandets slutfas

Standard

Ni vet hur det är när man har varit hemma med ett sjukt barn och har kommit till den där sista dagen när man vill se att krafterna är tillbaka och att barnet klarar en hel dag med skola och fritids. Barnet klättrar på väggarna för nu vill det ju vara i skolan och leka med kompisar och frustrerat byts aktivitet efter aktivitet ut med rasande fart och inget passar.

Idag har vi en sådan dag! Visst, den nya sysselsättningen att spela på paddan är väl ok men inte ens nyhetens behag räcker för att orka spela en hel dag. Att gå ut och få frisk luft och spela bandy är ju också ok men hur kul är det när man inte har någon att spela med? 

Efter lite tjat satte jag igång att sy en madrass till bordskojan.

Men inte ens det var riktigt bra… Det gick för långsamt att göra den och när den väl låg i kojan ville Lilleman inte leka där längre.

Efter det behövde jag terapi! Därför ställde jag mig i köket och rörde ihop kakdeg.

Dumlekakor fick det bli och om Lilleman fortsätter likadant resten av eftermiddagen och kvällen finns risken att en hel del av dem kommer att försvinna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s